Hur förbättrar jag sändarens prestanda?

När man utformar en trådlös sändare är mätning och kontroll av RF-effekt en viktig faktor. Högeffekts RF-förstärkare (PA) fungerar sällan i öppet slingläge, det vill säga den ström som skickas till antennporten övervakas inte på något sätt. Regler som överföringseffekt, nätverksstabilitet och samexistens med andra trådlösa nät kräver dock strikt kontroll av överföringseffekt. Förutom dessa externa krav kan exakt RF-effektkontroll förbättra spektrumprestanda och spara kostnad och strömförbrukning för sändarförstärkare. För att justera sändningseffekten kan det vara nödvändigt att utföra någon form av kalibrering av effektförstärkaren från effektförstärkaren från fabriken. För olika komplexitet och effektivitet varierar kalibreringsalgoritmen mycket. Denna applikationsanmärkning beskriver hur man implementerar ett typiskt RF-effektkontrollschema och jämför effektiviteten och effektiviteten hos olika fabrikskalibreringsalgoritmer.

Typisk trådlös sändare med integrerad strömkontroll

Som visas i figur 1 är detta ett typiskt trådlöst sändarblockschema som integrerar sändningseffektmätnings- och kontrollfunktioner. Genom att använda en riktad kopplare matas en liten del av PA-signalen tillbaka till RF-detektorn. I det här fallet är kopplingens placering i allmänhet nära antennen, bakom duplexenheten och isolatorn, så strömförlusten i samband med dessa enheter måste beaktas under kalibreringsprocessen. Det typiska värdet på kopplingskoefficienten för riktningskopplaren är 20 dB ~ 30 dB, så kopplingens återkopplingssignal är 20 dB ~ 30 dB lägre än signalen som skickas till antennporten. Koppling av signaleffekt på detta sätt kommer att resultera i effektförlust i sändningsvägen, vilket vanligtvis är några tiondelar av en decibel. I applikationer för trådlös infrastruktur är det typiska området för maximal sändningseffekt 30 dBm ~ 50 dBm (1W ~ 100W). För RF-detektorer som mäter sändningseffekt är signalen från riktningskopplaren fortfarande för stark. Därför krävs ytterligare signaldämpning mellan kopplingen och RF-detektorn. Effektdetekteringsområdet för moderna RF- och icke-RMS-svar RF-detektorer är cirka 30dB till 100dB, och utgången är stabil relativt temperatur- och frekvensförändringar. I de flesta applikationer omvandlas detektorns utgång till en digital kvantitet genom en analog-till-digital-omvandlare (ADC), och koden som erhålls från ADC omvandlas till en avläsning av sändningseffekten med hjälp av den kalibreringskoefficient som är lagrad i icke-flyktigt minne (EEPROM). Jämför denna effektavläsning med börvärdeseffektnivån, och om det finns en skillnad mellan börvärdeseffekten och den uppmätta effekten, bör en effektjustering göras. Denna effektjustering kan göras vid vilken som helst av flera punkter i signalkedjan. Såsom att justera amplituden för basbanddata, justera den förstärkare med variabel förstärkning (vid IF- eller RF-sidan) eller ändra förstärkningen hos PA. På detta sätt justerar förstärkningskontrollslingan sig själv och håller sändningseffekten inom det önskade området. Det är viktigt att påpeka att förstärkningsöverföringsfunktionerna för VVA och PA ofta är icke-linjära. Därför är den faktiska förstärkningsändringen som erhålls genom en given förstärkningsjustering osäker, så det behövs en styrslinga som kan ge information om exekveringen.

Vår andra produkt:

15W FM-sändare med antenn	Ekonomisk Komplett FM-radio Station	3KW Rack FM-radio-sändare
5KW Analog TV-sändare	Cirkulärt polariserad FM-antenn	Fyra Slot Sy TV-antenn